.

och sen typ skypar jag med en ascool & underbar person som heter gustav sjöstedt ;)

och idag så har jag även köpt en väska, med ett torn som rasade på en liten flicka, & så stog hennes mamma brevid och grät, tårarna rinner långsamt ner ifrån kinderna,hennes maskara hade svartnat, & nästa morgon när hon vaknade upp, så gick hon långsamt ner för trapporna, hon öppnade ytterdörren, klev ut med ett långt kliv, hon kände vindslaget kyla ner henne.

hon gick vidare, hon gick ett tag och till slut kom hon fram till det stället där hon hade varit när hon va ett barn. Hon kom fram till en äng, hon gick långsamt över ängen och lyfte henne armar, dom gled sakta emot säderslagen, hon började springa lite, fortare & fortare gick det, hon kände : åh gud, varför har jag växt upp så snabbt? det fanns så mkt jag ville göra i mittt liv, som jag aldrig hann göra.. hennes tänkande avbröts, när hon ramlade på en sten. hon ramlade ner i en liten bäck..när hon reste sig upp så såg hon en tröja i vattnet, och den tröjan så va det en bild på en flicka som låg mosad under ett torn, och hennes mamma grät, och i den tåren så såg man en tjej som hade köpt en tröja, forsättning följer...

haha, inte jag som kommit på den här "historien", haha kanske ni förstog, han som kom på den är lite knäpp :D

puss&kram! :D